Gästbok

Skapa nytt inlägg

Skrivet 2012-05-05 22:57:40 av Gustav. Svara på detta inlägg Det är så jävla hemskt. Må du vila i frid, Måns. Svar på detta inlägg:

Skrivet 2012-05-01 01:04:30 av Elisabeth. Svara på detta inlägg Har läst, såå tragiskt och fruktansvärt. Samtidigt blir jag så förbannad över att skolans personal får hålla på så här utan att något görs, jag skulle vilja se mycket hårdare tag mot sånt här, kränkningar, att de inte bryr sig tillräckligt, barnen ska ha respekt men de vuxna i skolan behöver inte ha det mm och det är ju så vanligt! Tänker på dig och Måns, många kramar Svar på detta inlägg:

Skrivet 2012-04-25 12:24:00 av Greta. Svara på detta inlägg Alla varma tankar <3 Svar på detta inlägg:

Skrivet 2012-04-25 09:52:59 av Cecilia. Svara på detta inlägg Så otroligt tragiskt och onödigt. Jag berättade för min 8-åring om Måns och hur viktigt det är att inte mobba eller utesluta någon. Det är så viktigt att ta detta på allvar!!! Har själv förlorat en dotter i suicid, varje förlust är en för mycket. Kram. Svar på detta inlägg:

Skrivet 2012-04-16 20:54:01 av Mathias. Svara på detta inlägg Hamnade här från wikipediaartikeln. Respekt och kärlek till er. Respekt och kärlek till Måns. Svar på detta inlägg:

Skrivet 2012-03-28 00:01:13 av Vergilius. Svara på detta inlägg Känns sjukt att jag är i samma ålder du borde varit just nu... Hoppas att du har det bra var du än är broder! Ett citat som jag av någon anledning finner passande. Kanske kan någon hitta tröst i detta: “Behind everyone alive today stand 30 ghosts, for that is the ratio by which the dead outnumber the living. Since the dawn of time about a hundred billion human beings have walked on this planet. Now, a hundred billion is about the number of stars in our galaxy. So this means that for everyone who’s ever lived there could be a star. Well of course, stars are suns, with planets circling around them… so isn’t it an interesting thought that there’s enough land in the sky for everyone to have a whole world?" -Arthur C. Clarke Svar på detta inlägg:

Skrivet 2012-03-09 17:50:39 av S. Svara på detta inlägg Jag ha läst det som är skrivit på denna sida, historien om Måns. Jag tycker detta är helt sjukt att de finns folk som inte hade respekt för Måns. Jag nästan satt och grät att sånt här verkligen händer. :( Svar på detta inlägg:

Skrivet 2012-02-28 16:58:08 av Mikael Hakim. Svara på detta inlägg Hej Claes. Jag läste nyss om Måns i tidningen Härligt hemma av en ren slump. Det var länge sedan jag blev så tagen av en händelse som jag blev av Måns historia. Jag fick en klump i halsen. Inget barn ska behöva gå igenom det Måns fick göra. Jag är oerhört imponerad av ditt mod och strävan att ge Måns upprättelse. En eloge till dig. Var Måns än befinner sig så är han nog mycket stolt över att ha en sådan pappa som dig. Många hälsningar. Mikael Hakim Svar på detta inlägg:

Skrivet 2012-02-07 19:14:25 av Hanna. Svara på detta inlägg Jag tänker på Måns och allt det jobbiga han fick gå igenom. Så fruktansvärt att alla hans fantastiska sidor inte fick komma fram och tas tillvara, berika samhället. Det kan vara svårt att förstå hur illa barn i skolan far och lärare blundar ofta för det. Jag var själv mobbad. Flyttade massor och fick börja nya skolor igen och igen. Mobbingen sätter verkligen sina spår men de som överlever kan med hjälp från medmänniskor och med massor av eget mod släppa den gamla skammen lite i taget och låta alla unika sidor få ta plats istället. Jag hade självmordstankar redan vid elva års ålder. Det är helt otroligt att en elva-åring kan ha självmordstankar, men så är det. Massa kramar till Måns där han är nu och kramar till hans familj Svar på detta inlägg:

Skrivet 2012-01-12 11:26:26 av Josephine S. Svara på detta inlägg Jag blir så illa berörd när jag läser om Måns. Det är så hemskt att det kan gå så här långt utan att någon reagerar, att inte skola och kommun kan ta sitt ansvar. Jag har själv överlevt mobbing i skolan som pågick i många år och det var ingen i skolan som reagerade nämnvärt på detta. Det som gjordes i skolan var det som var lättast att göra för dem, man la skulden på mig och att det var mitt eget fel att jag var mobbad. När jag gick i fjärde klass satte min lärare mig mitt i klassrummet så fick de andra i klassen säga vad det var för fel på mig så jag skulle kunna ändra på mig så de andra skulle sluta att mobba mig. Hur sjuk är inte det egentligen? Det var ingen annan vuxen i skolan som reagerade på detta. Av denna erfarenhet så kan jag säga att man får skador för livet. Jag bär med mig detta varje dag och det påverkar mig ständigt såsom dålig självkänsla, ätstörningar mm. Det är de vuxnas ansvar att reagera och motverka detta. Man ska aldrig lägga över detta på ett barn. Svar på detta inlägg:

Nästa sida »

bBook v1.0.1