|
 |
Hej,
Jag kände inte Måns, jag hade inte hört talas om honom förens idag. Året han tog sitt liv var jag bara fyra år. Jag hade precis börjat mitt liv, när han avslutade sitt. Inte förens för något år sedan insåg jag hur skört vårt liv är, hur sköra vi är. Vi lägger inte märke till människors sorg och mörker förens det är försent. Vi uppmärksammar det bara när saker som de här händer, sen glömmer vi bort det igen. Jag kommer aldrig glömma bort det, vi människor behöver varandra, och jag är ledsen Måns att ingen fanns där för dig som du behövde. Jag är ledsen över att människor skapade orättvisa mot dig och mot andra. Jag är ledsen över att en människa gick miste om så många år. Jag hoppas att vi ses någon dag, men om förhoppningsvis många år. Tills dess ska vi alla leva både för dig och för alla andra som mist sinna liv till mobbning.
Svar på detta inlägg:
|
|
