Skolverkets utredning om Måns

Måns föräldrar anmälde skolorna till Skolverket när det stod klart att Lerums kommun inte tänkte utreda varken vad som hänt Måns i skolorna eller ansvaret för att kränkningarna av Måns aldrig stoppades.

Skolverket
Beslut
2005-10-11
1 (4)
Dnr 51-2005:1827

Anmälan angående kränkande behandling av grundskoleelev vid X-skolan och K-skolan i K kommun.


Bakgrund

Skolverket har den 14 juni 2005 tagit emot en anmälan från föräldrarna till M där de uppger att sonen blivit utsatt för såväl verbala som fysiska kränkningar av andra elever under flera år. Enligt föräldrarna har de skolor som M gått i varken upptäckt, utrett eller åtgärdat den kränkande behandlingen av M.

M gick under läsåren 1999/00 till 2002/03 i årskurs 2-5 på X-skolan. Under läsåren 2003/04och 2004/05 gick M i årskurs 6 och 7 på K-skolan. Båda skolorna ligger i K kommun.

K kommun har uppgett att det pågår en polisutredning för att utreda om mobbning förekommit samt en internutredning på uppdrag av kommunstyrelseförvaltningen. Den senare utredningen skall bland annat ge förslag på förbättringar avseende kommunens arbete mot kränkande behandling.

Bedömning

I 1 kap 2§ skollagen föreskrivs bl.a. att var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden.

Enligt läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) har rektorn ett särskilt ansvar för att upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera skolans handlingsprogram för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden bland elever och anställda. Enligt läroplanen har rektorn ett särskilt ansvar även för att kontakt upprättas mellan skola och hem, om det uppstår problem och svårigheter för en elev i skolan.

Om en enskild elev utsätts för kränkningar är skolan skyldig att upprätta ett åtgärdsprogram för hur den konkreta situationen skall lösas. Åtgärdsprogram skall således inte enbart upprättas för elever som har studiesvårigheter.

I skolförfattningarna uttrycks den angelägna uppgift som skolan har att skapa en arbetsmiljö där alla elever kan känna sig trygga och ha arbetsro. Inget barn skall ställas utan ett säkert, tydligt och aktivt stöd. All personal i skolan är skyldig att motverka att kränkande behandling uppstår och om detta ändå sker, ingripa så att den upphör.

Varje uppgift från personal, elever och föräldrar om kränkning måste tas på allvar. Så snart skolan får kännedom om att kränkningar har eller kan ha inträffat skall uppgifterna utredas.

Arbetet mot kränkande behandling

Det står klart att M återkommande utsattes för kränkande behandling under flera läsår vid de två skolorna i X-skolan och K-skolan i K kommun. Kränkningarna har bestått av nedsättande omdömen och tilltal, utfrysning samt olika former av fysiska trakasserier. Under våren i årskurs 5 genomfördes föräldramöten där M:s situation togs upp. Ett antal åtgärder vidtogs, vilket ledde till att situationen stundtals förbättrades. I årkurs 6 förvärrades åter läget. Under årskurs 7 drog sig M ofta undan från kamrater och situationen var utåt sett något lugnare. Även detta läsår förekom dock kränkningar av M. Trots upprepade försök att komma tillrätta med situationen upphörde således inte kränkningarna av M.

Utredningen visar att skolan tidigt fått tydliga signaler om att M blivit kränkt. De åtgärder som vidtogs synes främst och periodvis ha bestått av samtal med de inblandade eleverna. Utredningen visar att skolorna inte vid något enda tillfälle gjort en samlad analys av situationen baserad på en kartläggning av de faktiska omständigheterna och inte heller arbetat metodiskt och systematiskt för att skyndsamt få stopp på kränkningarna av M. Detta har i sin tur lett till att skolornas insatser präglats av punktvisa åtgärder och kortsiktiga lösningar. När det visade sig att åtgärder som vidtogs inte gav resultat borde skolan genast ha ställt sig frågan varför insatserna varit otillräckliga och därefter vidtagit andra eller kompletterande åtgärder. För att få ett nödvändigt underlag för vidare insatser borde skolans åtgärder ha följts upp och utvärderats kontinuerligt och metodiskt. Skolverket kan i förhandenvarande fall inte finna att så har skett. Inte heller har skolan funnit skäl att upprätta något åtgärdsprogram för M eller att ha någon elevvårdskonferens för M. Skolverket finner detta anmärkningsvärt. Vidare finner Skolverket att olika incidenter i alltför hög utsträckning betraktats som enstaka konflikter mellan en eller flera elever och utan synbart samband. Skolans agerande synes även ha präglats av ett synsätt där M:s sätt att vara eller uttrycka sig haft stor betydelse.

Skolans samverkan med hemmet

Skolverket konstaterar att uppgifterna när det gäller skolan kontakter med hemmet delvis är motstridiga. M:s föräldrar uppger att de under de två senaste åren inte blivit kontaktade av K-skolan där skolan uttryckt oro för M. K kommun uppger dock att skolan hade många kontakter med föräldrarna och så fort det inträffat något. I kommunens yttrande uppges vidare att M:s föräldrar aldrig tog kontakt med rektorn vid X-skolan för att framföra att det förekom mobbning av M och kommunen ställer sig frågande till varför föräldrarna inte kontaktade rektorn när de upplevde att de inte fick den hjälp de hade begärt.

Enligt Skolverket framgår det av uppgifterna i ärendet att vissa kontakter tagits med såväl M:s föräldrar som andra berörda föräldrar på grund av M:s skolsituation. Enligt Skolverket har dock dessa kontakter inte utgjort en del i en mer samlad strategi för att få kränkningarna av M att upphöra. För att så snabbt som möjligt få stopp på kränkningarna av M borde skolan, direkt när man blev medveten om allvaret i situationen, skyndsamt ha verkat för en konstruktiv och kontinuerlig samverkan med samtliga inblandade elever och deras föräldrar. Enligt Skolverket har skolorna inte informerat och samverkat med inblandade elevers vårdnadshavare i den utsträckning som situationen krävt.

Skolverket vill vidare framhålla att rektorn enligt läroplanen har ett särskilt ansvar för att se till att skolan har metoder för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling på skolan. Givetvis inskränks inte skolans skyldigheter i de fall en elevs föräldrar eventuellt inte kontaktat skolan eller inte kommer till ett avtalat möte. Tvärtom är det skolans ansvar att informera föräldrar till såväl utsatta elever som elever som utsätter andra för kränkande behandling. Skolverket vill härvid betona vikten av att det på kommunnivå finns fungerande rutiner för att ge enskilda skolor förutsättningar och stöd när det gäller att motverka alla former av kränkande behandling.

Handlingsprogram mot kränkande behandling

I skollagen, läroplanerna och förarbetena till dessa används begreppet kränkande behandling som ett samlingsbegrepp för olika former av kränkningar. Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande.

Skolverket konstaterar att de handlingsplaner mot mobbning som de aktuella skolorna i K kommun tillämpat inte har utgjort ett tillräckligt stöd när det gäller arbetet med att motverka alla former av kränkande behandling. De aktuella planerna utgår från begreppet mobbning och inte från det mer övergripande begreppet kränkande behandling, såsom lagstiftningen anger. Att på ett sådant sätt definiera kränkningar som mobbning försvårar ett effektivt arbete med att tidigt upptäcka och motverka alla former av kränkande behandling. Planerna ger inte heller någon vägledning till elever och föräldrar angående hur de ska agera om de upplever att kränkande behandling förekommer. Med anledning av planernas utformning vill Skolverket även poängtera skolans skyldighet att skyndsamt ta kontakt med hemmet när det uppstår problem och svårigheter för en elev i skolan.

Skolverket vill i sammanhanget uppmärksamma kommunen på de allmänna råd (SKOLFS 2004:19) som verket utarbetat för att stödja kommuner och skolor i deras arbete med att motverka alla former av kränkande behandling. Råden gäller för akolornas förebyggande arbete och för arbetet med att upptäcka, utreda och åtgärda kränkande behandling.

Sammanfattande bedömning

Enligt Skolverket har K kommun, som ytterst ansvarig för skolverksamheten i kommunen, inte agerat på ett samlat och målinriktat sätt för att få stopp på de långvariga och återkommande kränkningarna av M. De åtgärder som vidtagits har inte varit tillräckligt kraftfulla utan präglats av kortsiktiga lösningar och punktvisa insatser. Inte heller har åtgärderna följts upp och utvärderats i enlighet med vad situationen krävt. Enligt Skolverket har K kommun även brustit när det gäller skolans samverkan med hemmen.

Skolverket ser mycket allvarligt på K kommuns hantering av det aktuella ärendet och riktar med hänvisning till ovanstående bedömning kritik mot K kommun för att inte ha levt upp till författningarnas krav av seende en skolas skyldighet att motverka alla former av kränkande behandling.