6:an på Torpskolan

I augusti 2003 började Måns i 6:an på Torpskolan. I början av terminen var han lättad över skolbytet, att bli mer ”vuxet” bemött av lärare, att få större ansvar, att få större utmaningar i ämnena, men klagade tidigt över bristen på arbetsro i klassen. Det var stökigt i korridorerna och mycket, mycket ensamt på rasterna.

Vi hoppades på en bättre kontakt med personalen på Torpskolan, och att Måns där skulle få en trygg skolgång och få utlopp för sina resurser. När det inte blev så sa vi ifrån, men upplevde aldrig att man ville ha ett samarbete med oss föräldrar kring Måns.

  • Svart text är Torpskolans text
  • Brun text är föräldrarnas text.

Ur Torpskolans noteringar till Skolverket efter vår anmälan:
Augusti 2003

Information från Almekärrsskolans specialpedagog vidarefordrades till berörda lärare i Måns klass 6F

03 11 27
Mobbningsteamet kopplas in i samband med konflikt mellan elev S och Måns. (elev S som följt med klassen från Almekärrsskolan. Kallas fortfarande ”konflikt” femte året i rad. Varför ingen kontakt med Måns föräldrar?)

04 01 11
Lärarna i klassen kontaktar föräldrarna till S och Måns. Lärarna kontaktar sedan kurator L. Hon är sedan i kontakt med pojkarna angående medling. S vill inte träffa kuratorn. Han kommer ej heller på medlingen. (har man då löst ”konflikten”, Torpskolan?)

04 01 16
Mail till klassföreståndaren från Måns pappa.
”—I fredags hände det igen: Måns blev attackerad av ett gäng på rasten. (namn) hade under några dagar haft med sig en leksak som han kunde peta på andra med på långt håll. Nu började han dra Måns i håret med den. Han lånade ut den till (namn) (namn) (namn) (namn) så alla kunde roa sig med Måns. Det hjälpte givetvis inte med att Måns sa åt dem att sluta. Han försökte fösa undan dem och apparaten med armen. Då satte (namn) krokben för honom och knuffade omkull honom. När Måns låg ner kom (namn) fram och slog Måns i huvudet, låt vara lyckligtvis denna gång inte så hårt.

Nu blev Måns arg (vilket väl var avsikten med provokationen) och började jaga (namn). (namn) försökte knuffa omkull Måns igen. När Måns gick och satte sig ner upptäckte han att hans mobiltelefon gått sönder vid fallet för (namn) krokben. Han sa till pojkarna att det hänt och fick till svar att han väl fick skylla sig själv.

När lektionen med (lärare U) skulle börja (efter lärarens sedvanliga försening, dock bara ca 5 minuter denna gång) sa Måns till honom vad som hänt. (namn) kom fram och förklarade att det var Måns eget fel. Läraren tittade på mobilen och sa till Måns att den antagligen inte gick att laga. Sedan hände så vitt Måns såg och hörde INGENTING! (anm. Måns egen formulering)

Om händelser som denna passerar som ”normala” i skolan tror jag vi är mycket illa ute. Måns var mycket upprörd över denna kränkning, men ännu mer upprörd över den vuxnes, såvitt han såg, totala ointresse för den brutala behandling han just utsatts för.

Om dessa händelser utspelat sig på en annan arbetsplats hade vi inte bara krävt utredning av händelsen och ersättning för sönderslagen mobiltelefon, utan också garantier för att liknande händelser inte upprepas. Det finns ingen anledning till att vi ska ändra på detta ”bara” för att det här handlar om barn. Det är tvärtom ännu viktigare att vi nu får se en fungerande arbetsmiljö för Måns.”

Kommentar i Torpskolans material av den berörde läraren U (05 06 30)

Måns pappa skickade då ett aggressivt mail—ringa hem till Måns pappa, vilket jag också gjorde. Jag berättade under telefonsamtalet med Måns pappa vad som hade hänt. Jag berättade att jag först pratade med Måns därefter med (namn) och att det inte var mobbning utan en olyckshändelse som hade undvikits om både Måns och (namn) hade följt de regler som gäller.—

Måns pappa ringde också rektor K som var ansvarig för klass 6F och berättade vad som hänt och att vi inte kunde acceptera systematisk gruppmobbning av Måns. När jag mot slutet av samtalet nämnde att hans mobiltelefon gått sönder tog samtalet en ny vändning: ”- Man FÅR inte ha mobiltelefon med sig i skolan, vi tar inget som helst ansvar för föremål som inte är tillåtna att ta med sig.” Efter att ha försökt förklara fyra gånger att det var den grova kränkningen och inte den billiga apparaten som var Måns problem gav jag upp. Hon fortsatte bara att tala om Måns mobiltelefon. (Anm. Det är enligt Torpskolans ordningsregler tillåtet att ha med sig mobiltelefon, men inte att ha den på under lektionstid.

Från Torpskolan togs ingen mer kontakt med oss angående detta överfall. Läraren U skulle träffa Måns pappa, men uteblev. Han avslutar sin berättelse om Måns, skriven två månader efter Måns död, med:

”Jag har svårt att se att vi vuxna på skolan kunde gjort särskilt mycket mer åt Måns situation i skolan än de insatser som gjordes av oss.”

04 01 19
Detta mail vidarebefordras till dåvarande rektor K.

04 01 29
Konflikten mellan S och Måns diskuterades på EHT. Ev kopplas mobbningsteamet in. (Kallas fortfarande ”konflikt”. Varför ingen kontakt med Måns föräldrar?)

04 02 19
Mail från rektor K till Claes Jenninger

—” för att kartlägga vad som pågår i klassen och så att Måns situation ska bli bra så att han kan med glädje gå till skolan och trivas här. — Jag förstår din oro och ilska men jag hoppas att du litar på att vi ska ta tag i detta och komma fram till en bra situation för Måns.”

(efter att vi meddelat henne att Måns skolstrejkar tills vidare. Han vägrade gå till skolan om han inte fick ha kniv med sig att försvara sig med. Måns skolstrejk saknas också i Torpskolans material).

04 02 19
Mobbningsteamet kopplas in. Lärare J informerar lärare D: —Måns är en speciell kille, lite lillgammal, udda intressen och storväxt. Kan prata för sig. Svårt att veta hur mycket han kan reta de andra eleverna, allt sker ju när inte vuxna är där.

— fick vi reda på att Måns varit utsatt tidigare, främst av S — vi har försökt få till ett medlingssamtal med hjälp av kurator. S vägrar och föräldrarna är maktlösa: ”har han bestämt sig går det inte att ändra på, han blir så arg om han inte får som han vill”—

—elev L är svår att prata med när det hänt saker —har varit på mobbingssamtal med lärare A pga slag med handduk i duschen efter gympan t ex. —”klart han (dvs Måns) ska ha stryk när han tykar sig” osv

Följande pojkar har varit inblandade i olika incidenter med Måns under terminen: (obestämbart antal namn. Minst fem.) Kanske har jag glömt någon, men detta är situationen i stora drag. (Varför ingen kontakt med Måns föräldrar?)

04 02 26
Måns föräldrar berättar på ett föräldramöte om Måns situation när ingenting sägs om situationen i klassen mer än att ”det har blivit lugnare, även på fredagseftermiddagarna”. I Torpskolans noteringar till Skolverket har vi föräldrar aldrig tagit detta initiativ för att få slut på kränkningar och mobbning av Måns. Dagen efter fick Måns pappa en uppsträckning per telefon av rektor I för att ”ha gjort två lärare så ledsna” och att ha brutit mot ”förbudet” att diskutera enskild elev på föräldramöte.

04 03 02
Uppföljande föräldramöte. (Följande vecka efter krav av klassens upprörda föräldrar. Mötena beskrivna under Skolstrejk och föräldramöten)

”—Det var då jag blev tillfrågad om jag kunde komma och berätta lite om hur vi bedriver antimobbning arbetet på vår skola.—Alla var alltså väl medvetna om vem vi skulle prata om. —Vi avslutade med en överenskommelse som gick ut på att samtliga föräldrar skulle gå hem och ta en diskussion och framförallt lägga tyngden i att man inte alls står bakom någon som helst form av mobbning. —” (lärare A)

04 03 29 – 04 20
Klassrumsobservationer i klass 6F av specialpedagog C

—Vid samtliga observationstillfällen hade klassen svårt att komma till ro och arbeta. Det var framförallt två pojkar (namn, namn) som hade fullt sjå att se och kolla vad alla andra gjorde. Dessutom hade de lätt för att kommentera allt som hände under lektionerna. Vid två tillfällen har jag noterat att Måns Jenninger sitter och drömmer och inte får gjort särskilt mycket.— (Orsak, åtgärd, föräldrakontakt?)

Odaterat
Claes Jenninger på klassrumsbesök i klass 6F, nöjd med klassrumssituationen. (Det är mänskligt att glömma, men jag framförde faktiskt att jag inte var nöjd med att pojkar reflexmässigt knackade Måns i huvudet eller drog streck i hans bok när man gick förbi honom. Även i min närvaro!)

Odaterat
Ett antal informella samtal med elever i skolan och föräldrar (oftast via telefon) (Dock inte med Måns föräldrar)

Ur klasslärarnas berättelser:

Vi fick information vid en överlämning från år 5 där man sa att Måns kan vara utsatt av S men också att de kunde vara vänner emellanåt.—

Tidigt på terminen (utvecklingssamtal) —inte något anmärkningsvärt angående Måns situation i klassen mer än att han tyckte det var pratigt och rörigt.

Senare under hösten blev det alltmer tråkningar mot Måns. Vissa elever tyckte det var roligt att störa honom när han jobbade så han blev irriterad, genom att t ex ta hans penna eller suddgummi.

I november blev Måns slagen med handduk i duschen, och flera pojkar i klassen var inblandade.—

I slutet av höstterminen gick Måns glasögon sönder efter att flera pojkar suttit på en bänk och försökt få varandra att trilla av. Måns själv deltog i leken och fick en armbåge på glasögonen. Lärare J ringde direkt hem— (Måns och andra elevers berättelse skiljer sig markant från denna version.)

I januari tyckte vi att situationen för Måns försämrades, exempelvis var det ett snöbollskrig som urartade där Måns fick många hårda snöbollar på sig—

Efter ett extra föräldramöte i mars — blev det något lugnare kring honom. — Måns och S relation var mer komplicerad i det läget, ibland verkade de vara vänner och ibland bråkade de.—

Höstterminen -04 hölls en överlämning till de nya gruppledarna i år 7.

Ur berättelse av lärare B:
—Måns, som jag tidigt observerade som en annorlunda kille som skiljde sig från mängden. Visserligen hade jag sett honom i några situationer där det uppstod former av irritation, men som vi oftast snabbt löste. Jag noterade att bråken ofta var mellan Måns och hans klasskamrat (namn) Vid tillfällen var det också mindre bråk mellan en gruppering av klasskamrater, men där oftast Måns var vid sidan av och bara uttryckte sitt tydliga ogillande.—

Kommentera